.\" -*- coding: UTF-8 -*- .\" Copyright (c) 2002 Andries Brouwer .\" .\" %%%LICENSE_START(VERBATIM) .\" Permission is granted to make and distribute verbatim copies of this .\" manual provided the copyright notice and this permission notice are .\" preserved on all copies. .\" .\" Permission is granted to copy and distribute modified versions of this .\" manual under the conditions for verbatim copying, provided that the .\" entire resulting derived work is distributed under the terms of a .\" permission notice identical to this one. .\" .\" Since the Linux kernel and libraries are constantly changing, this .\" manual page may be incorrect or out-of-date. The author(s) assume no .\" responsibility for errors or omissions, or for damages resulting from .\" the use of the information contained herein. The author(s) may not .\" have taken the same level of care in the production of this manual, .\" which is licensed free of charge, as they might when working .\" professionally. .\" .\" Formatted or processed versions of this manual, if unaccompanied by .\" the source, must acknowledge the copyright and authors of this work. .\" %%%LICENSE_END .\" .\"******************************************************************* .\" .\" This file was generated with po4a. Translate the source file. .\" .\"******************************************************************* .TH INTRO 1 "13 augusti 2020" Linux "Linux användarmanual" .SH NAMN intro — introduktion till användarkommandon .SH BESKRIVNING Avsnitt 1 av manualen beskriver användarkommandon och verktyg, till exempel, filhanteringsverktyg, skal, kompilatorer, webbläsare, fil\- och bildvisare och redigerare, och så vidare. .SH NOTERINGAR Linux är en smak av UNIX, och som en första approximation fungerar alla användarkommandon under UNIX precis likadant under Linux (och FreeBSD och många andra UNIX\-liknande system.) .PP Under Linux finns det GUI:n (graphical user interfaces, grafiska användargränssnitt), där man kan peka och klicka och dra, och förhoppningsvis får saker gjorda utan att först läsa mängder av dokumentation. Den traditionella UNIX\-miljön är ett CLI (command line interface, kommandoradsgränssnitt), där man skriver kommandon för att tala om för datorn vad den skall göra. Det är snabbare och kraftfullare, men kräver att man tar reda på vilka kommandona är. Nedan är ett minimum för att börja. .SS Inloggning För att börja arbeta måste man förmodligen först öppna en session genom att ge sitt användarnamn och lösenord. Programmet \fBlogin\fP(1) startar nu ett \fIskal\fP (kommandotolk) för en. I fallet en grafisk inloggning får man en skärm med menyer eller ikoner och ett musklick kommer starta ett skal i ett fönster. Se även \fBxterm\fP(1). .SS Skalet Man skriver kommandon till \fIskalet\fP, kommandotolken. Det är inte inbyggt, utan bara just ett program och man kan ändra sitt skal. Alla har sin egen favorit. Standardskalet heter \fIsh\fP. Se även \fBash\fP(1), \fBbash\fP(1), \fBchsh\fP(1), \fBcsh\fP(1), \fBdash\fP(1), \fBksh\fP(1), \fBzsh\fP(1). .PP En session kan se ut så här: .PP .in +4n .EX knuth login: \fBaeb\fP Password: \fB********\fP $ \fBdate\fP tis 6 aug 2002 23:50:44 CEST $ \fBcal\fP augusti 2002 må ti on to fr lö sö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 $ \fBls\fP bin tel $ \fBls \-l\fP total 2 drwxrwxr\-x 2 aeb 1024 6 aug 23.51 bin \-rw\-rw\-r\-\- 1 aeb 37 6 aug 23.52 tel $ \fBcat tel\fP maja 0501\-1136285 peter 0136\-7399214 $ \fBcp tel tel2\fP $ \fBls \-l\fP total 3 drwxr\-xr\-x 2 aeb 1024 6 Aug 23.51 bin \-rw\-r\-\-r\-\- 1 aeb 37 6 Aug 23.52 tel \-rw\-r\-\-r\-\- 1 aeb 37 6 Aug 23.53 tel2 $ \fBmv tel tel1\fP $ \fBls \-l\fP total 3 drwxr\-xr\-x 2 aeb 1024 6 Aug 23.51 bin \-rw\-r\-\-r\-\- 1 aeb 37 6 Aug 23.52 tel1 \-rw\-r\-\-r\-\- 1 aeb 37 6 Aug 23.53 tel2 $ \fBdiff tel1 tel2\fP $ \fBrm tel1\fP $ \fBgrep maja tel2\fP maja 0501\-1136285 $ .EE .in .PP Skriver man Control\-D här avslutas sessionen. .PP Tecknet \fB$\fP här var kommandoprompten \(em det är skalets sätt att indikera att det är redo för nästa kommando. Prompten kan anpassas på många sätt, och man kan inkludera saker som användarnamn, maskinnamn, aktuell katalog, tiden, och så vidare. En tilldelning PS1="Vad sedan, mästare? " skulle ändra prompten som indikerat. .PP Vi ser att det finns kommandona \fIdate\fP (som ger datum och tid) och \fIcal\fP (som ger en kalender). .PP Kommandot \fIls\fP listar innehållet i den aktuella katalogen \(em det talar om vilka filer man har. Med en flagga \fI\-l\fP ger det en lång listning, som inkluderar ägare och storlek och datum på filen, och rättigheterna folk har att läsa och/eller ändra filen. Till exempel är här filen ”tel” 37 byte lång, ägd av aeb och ägaren kan läsa och skriva den, andra kan bara läsa den. Ägare och rättigheter kan ändras med kommandona \fIchown\fP och \fIchmod\fP. .PP Kommandot \fIcat\fP visar innehållet i en fil. (namnet kommer från ”concatenate and print” (”konkatenera och skriv ut”): alla filer som ges som parametrar konkaterneras och skickas till ”standard ut” (se \fBstdout\fP(3)), i det här fallet terminalskärmen.) .PP Kommandot \fIcp\fP (från ”copy”, kopiera) kopierar en fil. .PP Kommandot \fImv\fP (från ”move”, flytta), å andra sidan byter bara namn på den. .PP Kommandot \fIdiff\fP listar skillnaderna mellan två filer. Här blev det ingen utskrift eftersom det inte var några skillnader. .PP Kommandot \fIrm\fP (från ”remove”, ta bort) raderar filen, och var försiktig! Den är borta. Det finns ingen papperskorg eller liknande. Raderad betyder förlorad. .PP Kommandot \fIgrep\fP (från ”g/re/p”) hittar förekomster av en sträng i en eller flera filer. Här hittar den Majas telefonnummer. .SS "Sökvägsnamn och den aktuella katalogen" Filer bor i ett stort träd, filhierarkin. Var och en har ett \fIsökvägsnamn\fP som beskriver vägen från roten av trädet (som kallas \fI/\fP) till filen. Till exempel kan ett sådant fullständigt sökvägsnamn vara \fI/home/aeb/tel\fP. Att alltid använda fullständiga sökvägsnamn skulle vara opraktiskt, och namnet på en fil i den aktuella katalogen kan förkortas genom att bara ange den sista komponenten. Det är därför \fI/home/aeb/tel\fP kan förkortas till \fItel\fP när den aktuella katalogen är \fI/home/aeb\fP. .PP Kommandot \fIpwd\fP skriver ut den aktuella katalogen. .PP Kommandot \fIcd\fP byter den aktuella katalogen. .PP Prova omväxlande kommandona \fIcd\fP och \fIpwd\fP och utforska användningen av \fIcd\fP: ”cd”, ”cd .”, ”cd ..”, ”cd /” och ”cd \(ti”. .SS Kataloger Kommandot \fImkdir\fP skapar en ny katalog. .PP Kommandot \fIrmdir\fP tar bort en katalog om den är tom, och klagar annars. .PP Kommandot \fIfind\fP (med en ganska barock syntax) hittar filer med ett angivet namn eller andra egenskaper. Till exempel skulle ”find . \-name tel” hitta filen \fItel\fP med utgångspunkt från den aktuella katalogen (som kallas \&\fI.\fP). Och ”find / \-name tel” skulle göra detsamma, men starta från roten av trädet. Stora sökningar på multi\-GB\-diskar kan vara tidskrävande, och det kan vara bättre att använda \fBlocate\fP(1). .SS "Diskar och filsystem" Kommandot \fImount\fP kopplar filsystemet som finns på någon disk (eller diskett eller CDROM eller så) till den stora filsystemshierarkin. Och \fIumount\fP kopplar loss det igen. Kommandot \fIdf\fP talar om för en hur mycket av disken som fortfarande är ledigt. .SS Processer På ett UNIX\-system kör många användar\- och systemprocesser samtidigt. Den man talar med kör i \fIförgrunden\fP, de andra i \fIbakgrunden\fP. Kommandot \fIps\fP visar vilka processer som är aktiva och vilka nummer dessa processer har. Kommandot \fIkill\fP gör att man kan bli av med dem. Utan någon flagga är detta en vänlig begäran: var snäll och försvinn. Och ”kill \-9” följt av numret på processen är ett omedelbart dödande. Förgrundsprocesser kan ofta även dödas genom att skriva Control\-C. .SS "Hämta information" Det finns tusentals kommandon, vart och ett med många flaggor. Traditionella kommandon dokumenteras på \fImanualsidor\fP, (som denna), så att kommandot ”man kill” dokumenterar användningen av kommandot ”kill” (och ”man man” dokumenterar kommandot ”man”). Programmet \fIman\fP skickar texten genom någon \fIbläddrare\fP, vanligen \fIless\fP. Tryck mellanslag för att få fram nästa sida, tryck q för att avsluta. .PP I dokumentation är det brukligt att referera till manualsidor genom att ge namnet av avdelningsnumret, som i \fBman\fP(1). Manualsidor är koncisa, och gör att man snabbt kan hitta någon detalj man glömt. För nybörjare är en introduktionstext med fler exempel och förklaringar användbar. .PP Många GNU/FSF\-program tillhandahålls med info\-filer. Skriv ”info info” för en introduktion om användningen av programmet \fIinfo\fP. .PP .\" .\" Actual examples? Separate section for each of cat, cp, ...? .\" gzip, bzip2, tar, rpm Speciella ämnen behandlas ofta i HOWTO:er. Titta i \fI/usr/share/doc/howto/en\fP och använd en bläddrare om man hittar HTML\-filer där. .SH "SE ÄVEN" \fBash\fP(1), \fBbash\fP(1), \fBchsh\fP(1), \fBcsh\fP(1), \fBdash\fP(1), \fBksh\fP(1), \fBlocate\fP(1), \fBlogin\fP(1), \fBman\fP(1), \fBxterm\fP(1), \fBzsh\fP(1), \fBwait\fP(2), \fBstdout\fP(3), \fBman\-pages\fP(7), \fBstandards\fP(7) .SH KOLOFON Denna sida är del av version 5.10 av Linux \fIman\-pages\fP\-projektet. En beskrivning av projektet, information om hur man rapporterar fel och den senaste versionen av denna sida kan hittas på \%https://www.kernel.org/doc/man\-pages/. .PP .SH ÖVERSÄTTNING Den svenska översättningen av denna manualsida skapades av Göran Uddeborg . .PP Denna översättning är fri dokumentation; läs .UR https://www.gnu.org/licenses/gpl-3.0.html GNU General Public License Version 3 .UE eller senare för upphovsrättsvillkor. Vi tar INGET ANSVAR. .PP Om du hittar fel i översättningen av denna manualsida, skicka ett mail till .MT Tp-sv@listor.tp-sv.se .ME .